Hittade igen den här texten från i mars men som ej blev upplagd så jag lägger upp den idag.
På lördagen shoppade tjejerna loss innan vi styrde kosan hemöver.
Vi kom hem vid 20:30 och blev mött av 2 både glada och lite sura katter.
De gick ut en stund men kom rätt snabbt in igen och ville gosa.
Vid 21:45 gick jag ut på altan för att röka och Doris gick med.
Då jag fick en så obehaglig känsla över att hon gick ut försökte jag ropa tillbaka henne men hon gick vidare.
22:15 gick jag ut och ropade på henne och hon svarar med ett mjau som bara tyder på att något är fel och jag hittar henne under altanen där hon ligger i en konstig ställning.
Jag ropar efter Tove och en ficklampa och ser att vi måste få fram henne.
Hon kravlar sig upp själv och Tove säger att hon måste ha brutit benet.
Tove bär in henne till badrummet medan jag ringer djursjukhuset.
Då Doris tyvärr inte är försäkrad så säger hon att priset kommer att starta på 3800:- då det är helgjouren som måste kolla på henne.
Som att jag bryr mig, hon kan inte ligga som hon ligger ändå.
Lillgumman kryper själv in i buren och på väg till djursjukhuset håller hon fast mitt finger med tassen samtidigt som hon tittar på mig och liksom frågar vad som händer.
Väl på djursjukhuset säger de att hon har brutit ryggen och är lam i båda bakbenen så det enda vi kan göra är att låta henne somna in.
Vi beslutar att hon ska få en enskild kremering så att vi kan begrava henne till sommaren.
Det har snart gått en vecka och man väntar hela tiden på att hon ska komma och prata med oss.
Mira har det jättejobbigt så vi ritar, pysslar och tittar på kort. Det gör det lättare för henne att förstå att Doris är borta.
Göran går runt och letar henne på alla ställen hon brukar vara på och man kan se hur han saknar henne.
Jag har haft katter nästan hela livet men det har Aldrig känts så här tungt.
Hon va så himla speciell med sitt prat, hur hon gömde sig och skämdes när hon gjort fel, hur hon skulle hänga över axeln på en, med att hon kunde kommandot sitt och hur hon kom springandes när man sa: ska vi leka lampan.
Vi kommer aldrig få en katt som henne igen.
