I söndags var vi så än en gång upp till Sillre och provred goa Puzzel.
Vi har ju varit kär i honom från första stund men hade inte hela pengen som han kostade. Nu blev vi helt enkelt tvungen att ställa den svåra frågan om de kunde sänka priset.
Vi for hem och efter ett tag så kom svaret vi hoppades på: vi får köpa honom till pengen vi har.!
Känslorna som far om kring vid ett så stort beslut är enorma och glädjen följer i samma spår.
På torsdagen kommer vetrinären och besiktigar honom utan anmärkning (förutom att han är lite väl rund; men det visste vi redan) och nu är det riktigt nära!
Vi bestämmer att vi ska hämta honom på lördag då vi känner att det blir för sent för honom att hinna landa på fredagen.
Vi gör allt klart i stallet med mat, vitaminer och annat innan vi åker hem igen. Då blir det till att tvätta borstar mm så att allt är rent innan han kommer.
Pappa ska ställa upp som chaufför då Hasse ännu inte får köra släp med sin bil (han kör upp på tisdag) och lovar komma till 10:30.
Idag flyger jag ur sängen och dricker väl 7 koppar kaffe medans jag väcker resten av familjen.
Klockan 11:15 rullar vi från stan på väg mot Sillre.
Väl där möts vi av en ägare som är både glad och ledsen (vilket jag också skulle va) så vi pratar lite innan vi går in till Puzzel.
Han står inne själv och känner på sig att något är på gång men vet inte riktigt vad.
Vi går in och skriver papper, (som är Tre! sidor långt!) betalar och gör klart.
När vi sen har lastat och kör iväg så står hans ägarinna (som inte, helt förståligt ville vara med under tiden) ute och tittar efter oss.
Då bryter Tove ihop och det gör jag jag med. Vi gör det både av glädje och sorg och att Tove gör så visar hur mycket hon känner för både ponny och ägare.
Tove är ganska inbunden och visar sällan känslor åt något håll men idag gjorde hon det.
Jag själv är ju en känslosam människa som gråter för och med andra ganska ofta men när Tove gör det är det Väldigt stort.
Väl framme vid Puzzels nya hem så går allt bara sådär bra som det kan gå.
Han får en lugn stund i boxen innan han får gå ut en stund i en hage för sig själv idag. Då visar han upp sin arabsida ordentligt och visar alla andra att "jag är snyggast på stället" Han är ju för go.
När han sedan får gå in med alla andra är vi lite nervös då han ska stå bredvid en "mobbande märr" men vi behöver inte va orolig som det verkar. Hon nosar och tycks gilla Puzzel ordentligt för hon gör Ingenting.
Här tänker jag avsluta då jag ännu inte har smällt alla intryck från det som har hänt idag utan måste låta allt sjunka in lite mer.
Tjingeling alla goa =)
Vi har ju varit kär i honom från första stund men hade inte hela pengen som han kostade. Nu blev vi helt enkelt tvungen att ställa den svåra frågan om de kunde sänka priset.
Vi for hem och efter ett tag så kom svaret vi hoppades på: vi får köpa honom till pengen vi har.!
Känslorna som far om kring vid ett så stort beslut är enorma och glädjen följer i samma spår.
På torsdagen kommer vetrinären och besiktigar honom utan anmärkning (förutom att han är lite väl rund; men det visste vi redan) och nu är det riktigt nära!
Vi bestämmer att vi ska hämta honom på lördag då vi känner att det blir för sent för honom att hinna landa på fredagen.
Vi gör allt klart i stallet med mat, vitaminer och annat innan vi åker hem igen. Då blir det till att tvätta borstar mm så att allt är rent innan han kommer.
Pappa ska ställa upp som chaufför då Hasse ännu inte får köra släp med sin bil (han kör upp på tisdag) och lovar komma till 10:30.
Idag flyger jag ur sängen och dricker väl 7 koppar kaffe medans jag väcker resten av familjen.
Klockan 11:15 rullar vi från stan på väg mot Sillre.
Väl där möts vi av en ägare som är både glad och ledsen (vilket jag också skulle va) så vi pratar lite innan vi går in till Puzzel.
Han står inne själv och känner på sig att något är på gång men vet inte riktigt vad.
Vi går in och skriver papper, (som är Tre! sidor långt!) betalar och gör klart.
När vi sen har lastat och kör iväg så står hans ägarinna (som inte, helt förståligt ville vara med under tiden) ute och tittar efter oss.
Då bryter Tove ihop och det gör jag jag med. Vi gör det både av glädje och sorg och att Tove gör så visar hur mycket hon känner för både ponny och ägare.
Tove är ganska inbunden och visar sällan känslor åt något håll men idag gjorde hon det.
Jag själv är ju en känslosam människa som gråter för och med andra ganska ofta men när Tove gör det är det Väldigt stort.
Väl framme vid Puzzels nya hem så går allt bara sådär bra som det kan gå.
Han får en lugn stund i boxen innan han får gå ut en stund i en hage för sig själv idag. Då visar han upp sin arabsida ordentligt och visar alla andra att "jag är snyggast på stället" Han är ju för go.
När han sedan får gå in med alla andra är vi lite nervös då han ska stå bredvid en "mobbande märr" men vi behöver inte va orolig som det verkar. Hon nosar och tycks gilla Puzzel ordentligt för hon gör Ingenting.
Här tänker jag avsluta då jag ännu inte har smällt alla intryck från det som har hänt idag utan måste låta allt sjunka in lite mer.
 |
| Här är vi på G =) |
 |
| Nu är vi hemma! |
 |
| Meeen, sluta knäpp kort på mig ;-) |
 |
| Hägnens Puzzel är nu våran och vi är så lyckliga! |
Tjingeling alla goa =)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar