Vi firade ju mormor som fyllde 80 år igår.
Jag måste bara säga att jag saknar släkten många gånger.
Det finns inga som förstår skämt bättre än dem och som kan spinna vidare på samma sätt som dem.
Ändå glider vi längre och längre ifrån varandra hela tiden.
Jag har själv måsta tackat nej till 2 dop och ett bröllop då annat var ivägen tråkigt nog.
Det sista dopet fixade jag inte ens med det bagage jag bar på då.
Men jag skulle ändå önska att det blev fler träffar då vi en gång var så nära och kan ha så fruktansvärt kul ihop.
Att vi kan va oense i en del frågor spelar väl inte så stor roll då alla är oense om olika saker.
Vad säger man: släkten är värst eller släkten är bäst?!
Tjingeling :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar