Kan inte allt bara få vara bra?

Så är vi igång med en ny vecka igen då.
Det blev väl inte så mycket sömn inatt då man ligger på aga efter en längre ledighet.
Men det är skönt att va igång igen och nu börjar planerandet inför kvartsfinalerna också.
Jag fattar inte vart tiden har tagit vägen! Tycker att säsongen nyss drog igång och vi är redan inne i slutspelet.

Det är nu drygt 5 veckor kvar innan vi åker och nästan varje kväll sitter man där och tittar på bilder och drömmer sig bort.
Det ska bli så otroligt skönt.

Har dock fått en del att tänka på här på slutet och tycker det känns jobbigt med de besked som ramlar över en.
Hasse var ju iväg för ett tag sedan och opererade bort ett födelsemärke.
Det har visat sig vara ett ytligt malignt melanom så nu har han fått tid för att ta bort mer runt om ärret.
Det kommer att bli en hel del kontroller framöver och jag tror inte det är någon fara men visst känns det jobbigt.
Vill inte ens tänka på ärftligheten av detta. Det jag kan göra är väl att ha koll på tjejernas födelsemärken och se till att smörja med solskyddsfaktor ordentligt.
Det här sista rimmar väl illa med att vi ska åka utomlands kanske men det struntar jag i.
Andra tråkiga händelser behåller jag för mig själv.

Nu ska jag se om mina tjejer vill baka lite.

Tjingeling.